Igår kunde jag inte somna. Eller jo det kunde jag. Tillslut. Men det tog en väldig tid. Ni ser, när det blåser så finns det alltid saker som rör på sig. Och sakerna som rör på sig tar nästan alltid emot någonstans. Igår var det där någonstans mitt sovrumsfönster. Fråga mig inte vad det kan vara som studsar emot mitt fönster typ fyra meter upp. (Och nej, det finns inga träd eller grenar eller what so ever. Jag är inte dum.) Det lät ungefär som om det var två människor som pratade. Två människor med väldigt ljusa röster. Jag inte bara stängde av min radio, jag drog ur sladden oxå för att vara extra säker på att det inte var den som pratade. Jag höll örat mot fönsterkarmen och jodå, där var det några som pratade, dock ej svenska, iaf det jag hörde. Jag la ena örat mot kudden, och stoppade in ett finger i det andra. Vissa ljud stör verkligen. Suck.

Andra saker som är jobbiga är mammor som väcker mig. Iochförsig så brukar det bara vara en specifik mamma som väcker mig, eller det finns flera mammor som har väckt mig, men det behöver vi inte gå in på nu. Upp vid 07.30 för vidare färd mot Kalmar, och vad jag trodde, Jesper. Men ödet spelade oss ett spratt, så det fick bli lite tv idag, plus handla lite inför skolstarten, ni vet, nytt pennskrin, bänkpapper och en extra vässig pennvässare som alla andra vill, men aldrig får, låna. Nej seriöst, jag köpte flingor o makaroner o sånt som håller. Ibland känner jag mig vuxen.

Imorgon VILL jag verkligen till Borgholm med Lilla Andreas och hans gäng, men jag vill inte åka buss. Att åka buss går emot mina principer som mjölkbonde, eller ja, växthuseffektsmotståndaremotståndare. Hajar ni? Jag är motståndare till såna som är motståndare till växthuseffekten. Nej seriöst, jag blir så lätt sjuk när jag åker buss, speciellt bussar där det finns andra människor. Jag cyklar hellre, då kan jag inte smittas, eller smitta. Nej ännu mer seriöst så kostar det pengar att åka buss, närmare bestämt 44 kronor till Borgholm (jag har kollat upp, inte för att jag tänker åka buss, verkligen inte, mer för att jag ska kunna briljera med mina kunskaper om KLT:s priser), och dom 44 kronorna har jag idag använt till cornflakes och skruvmakaroner (och lite till GrillChips, men det räknas inte). Så mitt hopp om att få komma till Borgholm har sakta men säkert smulats ner och blivit till mjöl. Men jag har andra planer; såsom att laga inbakade kycklingfileér, försöka våga öppna kylen och rensa den, vässa pennor och studera stjärnor. Som ni hör så tenderar dessa aktiviteter att dra ut på tiden, och fortgå även under natten, så ja, jag ska stanna till söndag. Jesper tvingade mig. Eller, jag tvingade honom, fast nej, vi tvingade nog varann. Men det är faktiskt inte så konstigt. Det är hans sista helg i Kalmar på evigheters evigheter. Vi har inte sportlov samtidigt, inte påsklov samtidigt, + att han har musikaler hit och dit. Och då menar jag inte övningar, utan föreställningar. Så där försvann våra fikahelger. Jag har även blivit bjuden till Visby för att se på en av alla dessa föreställningar. Och för att jag ens ska överväga detta, så måste jag förhandla fram följande saker; Fribiljett (off course), fri logi (off course), hemmalagad (gratis) mat varje dag (off course), och en stor säng med extra fluffigt fluff (off course).

Ikväll har jag faktiskt överträffat mig själv. Såhär mycket har jag inte skrivit på, ja jag vet inte hur länge. Nu är jag värd en natt utan småfolk som viskar i väggarna. Tack.

---

Jag har lyssnat på en bra låt idag. Den som vet vilken det är (utan att kopiera texten och söka på google) får en hemlig gåva.

"Allting ser så gulligt ut från ovan,
och himlen ser så praktfull från marken."

Vad säger man? Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.


Imorgon går jag en spännande dag till mötes.
Wish me luck.
Kisses!