Jag har kommit på att jag stör mig på nästan allt, vilket är ganska stört bara det. Men det som är ännu mer stört är att jag nu har börjat störa mig på att jag stör mig på saker. hmf.

Jag stör mig på folk som går för sakta. Varför inte gå lite fortare, då hinner du ju mer?
Jag stör mig på folk som går för fort. Varför inte njuta lite mer av livet, och stressa mindre?

Jag stör mig på reklamen på tv. Det stör ju mitt i programmet.
Jag stör mig på de tv-program som inte har reklam. Aldrig får man slappna av.

Jag stör mig på solen. Alltid så himla varmt och kvavt.
Jag stör mig på molnen. Varför ska ni täcka solen för?

Jag stör mig på snygga människor. Varför ska du vara sådär snygg, och inte jag?
Jag stör mig på fula människor. Är det ett mål du har? Att vara sådär ful, menar jag?

Jag stör mig på diviga personer. Skaffa lite självdistans för fan.
Jag stör mig på dörrmattor. Stå upp för dig själv, tough'n up!

Jag stör mig på glada människor. Bara för att du aldrig har några problem.
Jag stör mig på folk som är nere. Är det nåt fel på dig eftersom att du bara ser allt det negativa?


Jag stör mig på ost, och jag stör mig på Carola. Jag stör mig på kamerabatteriet, jag stör mig på mattfransar. Det kan jag leva med, men nu när jag har börjat störa mig på mig själv så är nog hoppet ute.

/ D