Vilket hiskerligt tjat! "Blogga, Dennis, blogga!" Yeye, jag ska blogga när lugnet har lagt sig, och inspirationen återfunnit sig. Som nu. Och hallå, säger inte mitt blogguppehåll något om er också? I see some serious stalking, and hey, people, get a life!

Men ja. Vad har hänt sen sist då? Jag vet inte ens när jag skrev sist. Alex Schulman sa att man ska skriva minst tre inlägg om dagen för att kallas bloggare. Hum. Vilken normal människa har tid, lust eller ork till det? Inte jag iaf.

Igår var jag hos Johannes igen. Det tar emot att åka till Smedby. Det känns lite som att åka till landet. Och så, förlåt, är folket konstigt där. När jag gick av bussen igår så stod det en man och kissade bredvid busskuren. Hua. Hos Johannes blev det grillat kött och grillad korv, mumsigt. Men det kändes lite konstigt att sitta inne och äta grillat, samtidigt som man tittade ut och såg månen i den mörka (?) eftermiddagen. All cred till kocken, det var utsökt. Sen åkte vi hit och slumrade. Stora Andreas lekte med sin nya mobil. Påminn mig om att jag ska pilla på den!

Idag hade jag prov i ledarskap. Kände att det gick ganska bra faktiskt. Shno däremot kände att det gick UTOMORDENTLIGT HELT JÄVLA UNDERBART BRA, vilket hon inte var sen att säga. Jag aktar mig för att ta ut segern i förskott, det brukar alltid gå dåligt då. Men vi får väl se. Det kändes bra som sagt.
Sen hade vi idrott, där Adam hade badminton. (Har jag sagt att jag har en mild form av influensa/vinterkräksjuka?) Jag sprang omkring och kände hur kräket kom närmare. Och det sista vi gjorde var att stretcha, varpå jag böjer mig fram och typ dör. Men jag klarade mig. Jag höll masken så att säga. Jag har inte missat en enda idrottslektion, och lite magsjuka ska inte få stoppa mig. Nästa vecka är det innebandy, suck. Jag och Shno ska väl antagligen ta tillfället i akt och slåss lite med klubborna. Idag lekte vi lite med badmintonracken. Ankis fick två bollar i huvudet, och jag har ett rutit märke på min rygg. Shno kan faktiskt ta i om hon vill.

Puh. Tänkte se på Psycho nu, men jag vågar inte. Det är något speciellt med svart-vita filmer. Får väl nana istället.
Ta hand om dig, och varandra!