Såg nyss att mitt senaste inlägg kom till den 26. Kära hjärtanes då så det kan gå. Det har varit helg och sånt trams, och det kan man ju alltid skylla på.

---

Har ni sett nåt så dumt?! Långkörare får inte bara sluta sådär utan vidare. Jag minns när man var hemma från skolan i mellanstadiet och låg i soffan och ömkade sig. Då satt hon alltid i tv:n och pratade om viktiga saker. Och om man var hemma under en längre tid så kunde man se hur hon viktpendlat sig upp eller ner till nya höjder/bottnar.
Vi kommer sakna dig, Oprah!

---

Idag var jag och tog pigflew-sprutan. Det gick så snabbt och smärtfritt att jag funderar på att gå dit igen. Jag nervösade upp mig sådant innan, och så var det sådär enkelt. Jaha, varför går det inte alltid sådär snabbt inom sjukvården?

Förresten så har 5 miljoner svenskar redan tagit sprutan, och jag är typ sist. Jag tillhör inte bara samhällets botten, bottenskrapet liksom, utan jag har ramlat mellan stolarna också. Och fastnat. Jag och min norska turistbok är en belastning för samhället och därför prioriteras jag inte. Pigflew-smittan nådde ju sin topp förra veckan, och först idag fick jag sprutan. Distansstudenter tillhör inte eliten så att säga. "Om vi hinner vaccinera distanstudenterna och uteliggarna så gör vi det, annars gör det inget." Humpf och gruff. ´Det ska jag komma ihåg när jag får min revansch senare i livet, såsom det alltid blir i filmer ni vet.

Imorgon är planen att vakna och inte yra. Vaccinet ska inte få göra mig sjuk! Sådetså! Sen blir det hemtenta och ostpopcorn.

Nu ska jag plåstra om min onda arm. Ni får gärna tycka synd om mig, det blir mycket roligare då! (Riskgrupper och annan elit göre sig icke besvär...)