Nu är Dennis sur. Alltså. Var ska jag börja. Det snöar, det vet väl alla. Och vissa (läs; Dennis) cyklar till skolan varje dag, så även idag. Jag hade körlektion 08.30 så jag gick till cykeln vid 08. Men nu kommer vi tillbaka till det faktum att det snöar. Och det snöar inte lite heller. Och blask plus is ärlikamed livsfara. Jag ramlade med cykeln FEM gånger. Första gången var efter 100m, och då borstade jag av mig snön, vilket jag även gjorde efter andra fallet. Vid tredje fallet så gick det en mamma med en barnvagn precis bakom mig, så hon hjälpte mig upp. Och bråttom som jag hade så borstade jag inte av mig snön. Vid 08.15 såg jag fortfarande min port, så paniken spred sig. Jag som precis hade bestämt mig för att promenera, men icke, det fanns det ingen tid till. Jag hoppade upp på cykeln och nu tog det kanske nästan 500m innan jag ramlade. Den här gången skrek jag, så då vände sig alla om och tittade på mig. Jag hann inte borsta av mig snön, så jag såg ut som en snögubbe. Sista gången jag ramlade var inne i stan, precis innan en rondell. Busschauffören som körde om mig log hånfullt mot mig. Klockan 08.29.59 checkade jag in mig på körskolan. Jag hann.

Vi körde landsväg, och det var faktiskt roligt. Jätteroligt tillomed. Jag svängde och gled hela tiden. WOHO! Rose-Marie fick säga till mig att vi inte körde för skojs skull. Glädjedödare.

Efter körlektionen så började jag cykla hem, och det första jag gör är att ramla igen. MÅSTE DET VARA SÅ SABLA HALT! Jag beslutade mig för att gå hem, nu hade jag ju inte så bråttom. Utanför Friskis & Svettis mötte jag en gammal tant som tittade på mig, och började skratta. Jag kunde inte göra annat än att skratta tillbaka. Jag var nära att ramla flera gånger när jag gick också, men blev skonad från det. Jag började cykla igen efter en stund, för det gick så sakta. Då plötsligt från ingenstans så dyker snöplogen upp från en buske och skrämmer livet ur mig. Detta halelujah moment blev inget halelujah moment för när snöplogen hade kört så hade han tryckt ner all snö så det hade bildats is. Blankis. Men jag cyklade hem iaf. Slirade lite, men klarade mig. Nu ska jag aldrig mer gå ut. Iaf inte så länge snön är kvar.

Just det, för er som inte vet så är jag sjuk. Jag har ont i halsen, plus att jag har ont i huvudet efter ett av fallen. Slog i huvudet mot gatan, så tyck synd om mig.