Idag har det varit en skrytsamt bra dag, även om braigheten överskuggades av dåligheten en liten stund mellan, ja säg, 20 till 22. Man ska fokusera på det goda, det braiga. Men i vissa lägen är det svårt att inte sucka, ropa fan eller slänga ostbågar på sin syster. Det går bara inte att hålla in vreden, när bollen trillar in. Man funderar på om danskarna verkligen är så mycket bättre än norrmännen, trots allt, och man förundras över hur man tidigare kunnat längta efter danska wienerbröd.

Något annat som kan tynga ner en sådan dag som denna är folk som snackar skit. Jag har en bekantskapskrets som är ganska.. sammansatt, och alla känner liksom alla, iallafall just dom som jag nu ska prata lite om. De träffas hullerombuller, två och två, ensamma, och i stora gäng. Bekantskapskretsen känns lite inavlad, och jag, som sitter lite vid sidan av och följer hela cirkusen tycker att lite nytt friskt blod inte skulle sitta fel. Men nu är det såhär att det snackas skit om varandra, bakom ryggar, framför ryggar och det trampas på tår och på liktornar. "Han vill inte umgås med honom ifall hon är där, och han smsade mig och sa att han sagt att X sa att han inte ville träffa dig, men X sa till mig att han sagt till dig att du sa att han faktiskt ville träffas." Och så vidare och så vidare. Nu ska en av honorna säga upp kontakten med en av hanarna, och samma hona gillar inte en annan hona, och Anna Anka och hennes moster (farmor Anka?).
Jag känner bara att min plats på avbytarbänken är lagom. Jag slipper starta matchen, men jag kan samtidigt bli inbytt i slutminuten. Det känns meningslöst att en bekantskapskrets är en bekantskapskrets om man inte vill vara bekanta med varandra, vilket väl är hela poängen? Och en dag som denna så står det ännu mer klart att såntdär dravel inte betyder ett smack, när man har en underbar släkt med livsnyfikna syskonbarn, och erfarna, visa mor- och farföräldrar.

Med en sådan fabulös familj så betyder insläppta mål, baktaleri och danska wienerbröd ingenting (förutom att målet var turligt, baktaleriet snarare är framtaleri och wienerbröden tappat sin charm.)