La mig just ner på golvet och sträckte ut ryggen. Var ganska skönt ända tills jag skulle upp igen. Det jag höll på med på köksgolvet var det närmsta jag varit en situps på flera år. Ganska konstigt egentligen. Det finns folk där ute som skulle göra vad som helst för att kunna ut och gå, eller cykla, eller bara träna allmänt. Och så sitter jag som har alla möjligheter i världen att träna, bara i en fåtölj och latar mig. Jag har ingen värk, övervikt, undervikt, eller astma, och ändå passar jag inte på att röra på mig. Det finns faktiskt inget härligare än att träna. Iallafall efteråt. Fast i och för sig så kanske allt detta gör att jag känner att jag inte behöver röra på mig? Jag kan äta vad jag vill utan att det syns, och då kanske man inte blir så motiverad att röra på sig, vad vet jag. Eller så är jag bara lat. Ja, jag är nog bara lat.

Såg ni förresten vilken dålig hållning jag har på bilden där nere? Kan kanske ha att göra med att mina muskler håller på att förtvina. Jag kan inte klaga egentligen, om jag hade varit muskel i min kropp så hade jag också gett upp. Jag hade känt mig överflödig, liksom.