Näsbrott
Bloggtorka, igen. What to do, what to do? Nada. Jag har tröttnat på hela internetgrejen faktiskt. Facebook t.ex. har jag tröttnat på totalt. Tog ju bort min sida för nåndag sedan, men kom tillbaka tidigare idag. Om man inte är på facebook så blir man så off. Folk byter inte ens nummer längre, dom byter facebook. Och man varken ringer eller smsar och frågar om man ska ses, man frågar via facebook. Så får väl logga in där ibland och kolla. Men det tar emot. DIE, FACEBOOK, DIE!
Var på fotboll igår, och satt sedan och tittade på bröllopet fram till att tårtan skars, vilket var runt 24. Mycket kungligheter blev det, vill jag lova. Och mycket kärlek. Victoria och Daniel ser så kära ut. I vanliga fall brukar jag se ner på lyckliga människor, men gör nog ett litet undantag för dom två.
Idag har vi haft kalas för mig och Anna-Karin. Grillade och åt hemmagjord tårta. Mumsigt värre! Manne visade mig sedan var min näsa satt, vilket jag har undrat länge. Han och jag byggde även ett torn, och sprang med en tennisboll fram och tillbaka i tv-rummet. Det var en väldigt givande lek. Sedan fick han lov att åka hem. Det var tråkigt.
När jag sedan kom till Kalmar igen, så såg jag en film, "Vingar av glas", där släktingen Alexander (Skarsgård) hade en stor roll. Gav filmen en trea. Efter filmen skulle jag plocka bort datorn från knäna, men tappade den framåt så att skärmkanten slog i min näsa. Allting svartnade och jag väntade på att gråten skulle komma, men den kom aldrig. Trodde först att näsan var bruten, men det är den nog icke. Det började dock blöda, både utanför och i näsan. Och nu är den svart, och tredubbelt så stor som vanligt. Min vanliga otur. Blev rånad i torsdags, och fick näsan avbruten idag. Undrar vad morgondagen har att erbjuda. Men jag gillar ju att leva farligt. Eller hur var det nu igen..
Ta hand om er tills vi hörs igen!
Sara Sommerfeld är kanon i rollen som Nazli, och Alexander gör ingen dålig insats han heller. Lite roligt att se en svensk film från 2001. Allt ser så gammalt ut, trots att det bara är 9 år sedan. Mobiltelefonerna är verkligen MOBILA TELEFONER. Sjukt.
Var på fotboll igår, och satt sedan och tittade på bröllopet fram till att tårtan skars, vilket var runt 24. Mycket kungligheter blev det, vill jag lova. Och mycket kärlek. Victoria och Daniel ser så kära ut. I vanliga fall brukar jag se ner på lyckliga människor, men gör nog ett litet undantag för dom två.
Idag har vi haft kalas för mig och Anna-Karin. Grillade och åt hemmagjord tårta. Mumsigt värre! Manne visade mig sedan var min näsa satt, vilket jag har undrat länge. Han och jag byggde även ett torn, och sprang med en tennisboll fram och tillbaka i tv-rummet. Det var en väldigt givande lek. Sedan fick han lov att åka hem. Det var tråkigt.
När jag sedan kom till Kalmar igen, så såg jag en film, "Vingar av glas", där släktingen Alexander (Skarsgård) hade en stor roll. Gav filmen en trea. Efter filmen skulle jag plocka bort datorn från knäna, men tappade den framåt så att skärmkanten slog i min näsa. Allting svartnade och jag väntade på att gråten skulle komma, men den kom aldrig. Trodde först att näsan var bruten, men det är den nog icke. Det började dock blöda, både utanför och i näsan. Och nu är den svart, och tredubbelt så stor som vanligt. Min vanliga otur. Blev rånad i torsdags, och fick näsan avbruten idag. Undrar vad morgondagen har att erbjuda. Men jag gillar ju att leva farligt. Eller hur var det nu igen..
Ta hand om er tills vi hörs igen!
Sara Sommerfeld är kanon i rollen som Nazli, och Alexander gör ingen dålig insats han heller. Lite roligt att se en svensk film från 2001. Allt ser så gammalt ut, trots att det bara är 9 år sedan. Mobiltelefonerna är verkligen MOBILA TELEFONER. Sjukt.
Kommentarer
Trackback
